(SVENSK ÖVERSÄTTNING FINNS NEDANFÖR FOTON)

Had Agatha Christie niet gekozen voor een moord in de Oriënt Express dan zou “Moord op M/S Diana” een goed alternatief zijn geweest. Het in 1931 gebouwde cruiseschip met haar houten interieur, klassieke vloerbedekking, sjieke eetzaal en personeel in kostuum is een monument waarin Hercule Poirot zich helemaal thuis zou voelen. En net als de beroemde trein begeeft M/S Diana zich door de fraaiste landschappen; via het Götakanaal van Göteborg naar Stockholm en weer terug. Ik zag haar aanleggen in Forsviks Bruk, een 600 jaar oude fabrieksomgeving in Västergötland.

Het succes van Forsvik ligt in de aanwezige waterkracht, die energie leverde voor allerlei soort bedrijvigheid. Eeuwen later is Forsvik cultureel erfgoed – een bezoekje waard – en o.a. beroemd door de productie van de karakteristieke Zweedse lantarenpalen. Industriële geschiedenis verhaalt meestal over in zware omstandigheden zwoegende arbeiders en meedogenloze, machtige bazen. Toch spelen in Forsvik ook vrouwen een spannende rol.

Elisabeth Cronström was zo’n vrouw. Het industriemilieu zat haar al in de genen toen ze trouwde met de steenrijke Sebastian Tham. Ze baarde 10 kinderen voordat ze, nog maar 41 jaar oud, weduwe werd. Zolang ze niet hertrouwde mocht ze namens haar overleden man Forsvik besturen. En zo geschiedde, ruim 40 jaar. Onder haar doelgerichte leiding breidde ze Forsvik uit door de aankoop van gebouwen en grond. Slim als ze was kocht ze ook bospercelen, opdat er altijd voldoende kolen, lees: brandstof, voor handen zou zijn. Even verstandig zorgde ze voor fatsoenlijke huisvesting voor alle arbeiders. Ondanks haar doortastendheid hield ze zich op de achtergrond, maar weinigen kenden haar écht.

Dan was er ook nog Augusta Bäckman, de Florence Nightingale van Forsvik tot ze, ongetrouwd, zwanger bleek. Augusta, volslagen in paniek vanwege deze schande, besloot gebruik te maken van de heersende cholera-epidemie. Ze werkte dag en nacht bij de zieken en hoopte grondig op een besmetting die haar tijdig het leven zou benemen zodat haar geheim niet uitkwam. Het liep anders: Augusta overleefde de epidemie en kreeg een dochter die ze zelf opvoedde en de kneepjes van het medische vak leerde. Ondanks de schande bleef ze erg gewaardeerd om haar kennis en inzet.

Een schip vol welgestelden, een mysterieuze matrone en een taaie nachtzuster. Poirot kan wat mij betreft van boord en op zoek gaan naar dat verdachte flesje uit de medicijnkast van Augusta Bäckman of naar de geheime minnaar van Elisabeth Cronström.

Försök att översätta till Svenska

MORDET PÅ M/S DIANA

Om inte Agatha Christie valt ett mord i Orientexpressen så skulle ”morden på M/S Diana” varit ett bra alternativ. Det året 1931 byggda skeppet met trä-interiör, klassiska mattor, flott matsal och kostymklädd personal  är ett monument där Hercule Poirot skulle känna sig som hemma. Och precis såsom det berömda tåget kryssar M/S Diana genom de vackrasta landskap; via Götakanalen från Göteborg till Stockholm och tillbaka. Jag såg henne angöra Forsviks Bruk, en 600 år gammal bruksmiljö.

Forsviks succén berodde på närvarande vattenkraft, som levererade energi och ledde till verksamheter av olika slag. Många sekler senare är Forsvik en stycke industrihistoria, bl.a. kännt för produktionen av karakteristiska svenska lyktstolpar, ett byggnadsminne, värd ett besök. Industriens historia oftast handlar om svåra omständigheter, knogande arbetare och hänsynslösa, mäktiga chefer. Ändå spelade i Forsvik även kvinnor en spännande roll.

Elisabeth Cronström var en sån kvinna. Industrimiljön fanns redan i hennes gener när hon giftte sig med stenrika Sebastian Tham. Hon födde 10 barn innan hon, bara 41 år gammal, blev änka. Såvida hon inte skulle gifta om sig fick hon styra Forsvik in namn av hennes avlidne man. Och sådär skedde det. Under hennes ledning förökade hon Forsvik genom att köpa byggnader och mark. Smart som hon var köpte hon också många skogstomter, så att det alltid skulle finnas tillräckligt nog kol, läs: brännsle. Likadant klokt skötte hon ordentlig bostad åt alla arbetare. Trots hennes makt och självmedvetande undvek hon rampljuset, bara några få manniskor kände henne riktigt.

Och då fanns det också Augusta Bäckman, Forsviks egen Florence Nightingale tills hon, ogift kvinna, verkade vänta barn. Augusta, helt i panik på grund av skam, tänkte använda den utbrutna Kolera-epidemien. Hon jobbade dygnet runt i de sjuka hemmen, satt hopp till hon skulle smittats och dö tidigt så att hon skulle kunna dölja graviditeten. Det blev inte som hon hade tänkt sig; Augusta överlevde epidemien och fick en dotter. Hon fostrade upp henne själv och lärde henne allt möjligt om medicinska saker. Trots skammen värderades Augusta högt för hennes kunskap och insats.

En lyxig båt, en mysteriös kommerserådinnan och en tuff nattskjuksköterska. Poirot får mitt lov att stiga i land och leta efter den där misstänkt liten flaskan från Augustas medicinskåp eller efter Elisabeth Cronströms hemliga älskare.